hejsan bloggen!, nu har jag typ skrivit en hel historia här! så ni får gärna läsa den om ni orkar!!

Kapitel 1

Det var en iskall lördags morgon I december, Jag hade precis vaknat då jag hörde en röst.
- Connie!, skynda dig! vi ska till sjukhuset
det var mamma. Mina ögon blev större.
- varför, har det hänt nått? svarade jag med darrig röst
- Ehm… Jag berättar I bilen.., sa mamma sorgset.

Jag tog på mig gårdagens kläder och gick ner.
- Men vad ska jag äta?
- Du kan äta en macka I bilen, jag har brett en till dig!
- Okej då!
- Få på dig skorna och jackan och gå ut till bilen, sa mamma och gav ett litet leénde
Jag gick till skohyllan och tog mina converse.
Jacka tog jag med mig I famnen, det var ju ändå ingen snö.
Jag skyndade mig ut och mot bilen, jag satte mig där bak brevid min storasyster Elin.
Hon satt och gnällde för att hon var tvungen och gå upp så tidigt.
Jag brydde mig visserligen inte så mycket men det var ändå jobbigt!
- Kan inte jag vara hemma och sova! gnällde Elin lite tystlåtet.
- Nej!, detta är viktigt!, sa mamma strängt!
- Men vad är det som är så viktigt då!?, sa jag
- joo…, började mamma
- Det är så att er morfars hjärtinfakt har blivit värre, så… han blev inlagd idag klockan två på morgonen, Han bad oss komma.
Jag och Elin satt som sten och cement på sätena och bara stirrade.
- Men… Han kom ju hem från sjukhuset förra veckan, han kan väl intte bli inlagd igen bara sådär?, sa Elin så hon nästan skrek!
- Jo, men hans hjärta blev ännu värre, ja… jag vet inte ens om han klarar sig, er mormor är redan där, sa mamma.
Precis då var vi framme vid en parkering.
Mamma svängde in och sedan tvärstannade.
Vi alla tre rusade ut ur bilen och gick mot dörren.

Väl i receptionen så väntade vi på att mamma skulle komma ut med goda nyheter om morfar.
Jag tittade runt lite och såg Hampus vid en godis automat.
Jag gick fram.
- Hey! vart ska du?, skrek Elin efter mig
- Jag såg Hampus!, skrek jag tillbaka
- Jaha…., sa Elin och fortsatte vänta
Hampus var en av mina killkompisar.
Han går på samma ridskola som jag gör, han är en av de killar som älskar hästar, precis som jag.
- Hej!, sa jag
- Hej Connie!, sa hampus glatt
- Vad gör du här då?, sa jag
- ja min häst har fått ont i benen, vi tror att det är fång, durå?, sa han
- Morfar…, sa jag sorgset
- jaha, jag beklagar sorgen, sa hampus
- Connie!, mamma kommer!, skrek Elin
- Oj jag måste dra, hoppas Caesar blir bättre!, sa jag till hampus medans jag rusade mot Elin och mamma
- Hejdå!, tack!, sa hampus och vinkade!

Elin stod där med ledsna ögon brevid mamma och mormor.
Jag förstod att något hemskt hade hänt, så jag anade att han var död.
Så jag började gråta, men helt plötsligt började mormor och mamma att gapskratta, Elin också men inte lika mycket.

- Han mår bättre, men han kommer vara inlagt några dagar, sa mormor uppspelt.
Då förstod jag att jag hade blivit lurad! av både mamma mormor och Elin!

Sedan var det dags att åka hem.
Elin och mamma gapskrattade hela vägen hem.
- Sluta, det var faktiskt inte så kul!, sa jag argt
- haha jo det var det!, sa Elin som var nära på att gråta av så mycket skratt

klockan var 12:08 och snart skulle jag åka iväg till ridningen.
Jag var på mitt rum och fixade en hästsvans med mitt röd-bruna hår.
Jag hämtade ridvästen, ridhjälmen och ridstövlarna.
Jag tog med 2 morötter till min häst.

- kommer du?, ropade mamma ifrån hallen
- jaa, jag kommer ska bara hämta mina ridhandskar!
- de ligger här nere!
- jaha, kommer!, ropade jag

Väl där nere så stod mamma I hallen med jacka och dinglade med bilnycklarna I handen.
- Jag kommer du kan gå ut och starta bilen sålänge, sa jag
- jaja, men skynda dig, jag ska skjutsa Elin till bion!
Jag svarade inte utan var I mina egna tankar, undra vilken häst jag skulle få?
Kanske Tindra, eller pricken eller kanske till och med Grizzley?

Jag skyndade mig ut till bilen och satte mig I framsätet jämte mamma.
- Jaha, kommer Hampus idag då?, sa mamma fundersamt
- Varför undrar du?, sa jag
- Hans mamma berättade att Caesar hade ont I hoven?
Juste!, tänkte jag
tänk om han inte kommer?
- Men han kan väl ta en annan häst?, sa jag undrande
- jo visserligen men han kanske var för ledsen för att gå.
jag svarade inte utan nickade för att hålla med.
då var vi framme vid grinden där det stod Ängbergs ridskola.
Jag gick ut ur bilen och in I stallet där min ridlärare Rebecka stod.
Hej, Connie!, sa hon
Hej!, sa jag glatt!
- du kan titta på tavlan vilken häst du ska ha och vad vi ska göra idag för jag har lite fullt upp just nu!
- Okej, sa jag medans jag gick mot tavlan.
Hmm få se..
Amanda och Tindra, Sofie och Lola, Clara och Dina och sedan Connie och Luna.
Men åååh!, viskade jag tyst för mig själv.
- Är det nått fel?, sa Rebecka oroligt
- Nej nej inget, sa jag
- jag vet att du ville ha Grizzley men idag ska Mona ta honom, men du står näst på listan!, sa Rebecka glatt
- Mm, sa jag

- skogsritt blir det idag och du vet att Luna älskar det!, Lycka till, sa Rebecka glatt och fortsatte med att mocka
Jag gick in till sadelkammaren och letade upp Lunas namn, och där var det, Aniki Lunaji, som hon egentligen heter.

jag tog sadeln och tränset medans jag öppnade sadelkammar dörren med foten.

Jag närmade mig Lunas box, där stod hon och åt hö.
Hej Lunaji!, viskade jag till henne medans jag tog fram en ryktborste och ryktade hennes beigea päls.
Hennes svarta, långa och trassliga man fick man reda ut med en bra kam och sedan var det bara att lägga på sadeln.

- Sådär ja!, nu ska du ut I skogen!, sa jag till Luna
och öppnade box dörren

Kapitel 2
Jag gick ut med henne och såg Hampus på väg till Linijahs box.
- Hej, hampus!
- Hej Connie!, hur gick det med din morfar?
- ja allt var bra men han är på sjukhuset några dagar, hur gick det med Caesar?
- Jo han…. Lämnade oss, sa hampus sorgset och man såg att en tår rann ner från hans kind.
- Oj jag beklagar, sa jag men avbröts I sista sekund av Rebecka
- Ställ upp på mittlinjen!
Jag började leda Luna ut mot mittlinjen.

- Okej! nu kan ni sitta upp!, sa Rebecka
- Jag satte ena foten I stigbygeln och tittade mot min fot, då såg jag något gult som glimmrade under jorden I ridhuset.
Jag tog ut foten ur stigbygeln och tog upp den glimmannde saken från jorden.
Det var en lapp med guld kanter.
Jag tänkte precis öppna den
- Connie?, sitt upp är du snäll?, sa Rebecka
Jag stoppade ner lappen I fickan och satt upp.

- Okej! Bra!, Nu vill jag att ni skrittar hästarna mot utgången!
Jag smackade på Luna och hon började genast skritta mot dörren där vi skulle ut.

Rebecka hoppade på hennes häst och red före oss.
- Okej vi kan börja med trav ända bort till den stora stenen därborta!, sa Rebecka till alla som stod på ett led.

Jag behövde inte ens smacka på Luna utan hon satte igång I trav direkt.
Vi saktade ner I skritt vid den stora stenen.
Det var då jag såg något märkligt, bakom stenen fanns någonting som såg ut som en talva, jag försökte ställa mig upp I stigbyglarna ochluta mig åt sidan för att se vad det var.

- Hallå?, vad gör du?, sa Amanda som satt bakom mig
- Jag skulle bara titta en sak, sa jag tillbaka
- Jaha?
jag bara fortsatte stirra på stenen ända tills jag inte såg den mer.
då började alla hästar skena.
Allt jag hörde var en duns och sedan blev allt svart.

Jag vaknade I min säng.
Var detta en dröm?

Mamma kom upp till mit rum
- Åh älskling du är vaken!
- Mm?…, sa jag utan att veta vad som hände
- Hur går det med huvudet?, sa mamma skräckslget som om jag hade opererat bort hjärnan eller någonting.
- Bra.. vad hände egentligen?, sa jag
- Luna skenade iväg och du trillade
- Jaha.., men vart är Luna nu då?
- Det vet jag inte hon hade rymt, Rebecka letar efter henne just nu
- kan du skjutsa mig dit?, frågade jag
- Nej Connie!, senare när du blivit bättre!
- men ååh
Då kom jag på, jag kunde titta på lappen som jag hittade!
jag kände I fickan och där var den.
jag tog upp den och sedan väcklade jag ut den.

“1870 12/6
Kära dagbok

Min häst Linichiac och jag red ut med resterna av mammas ägodelar och gömde dem för min moster.
Om hon hittar dem och får reda på mammas hemlighet, så vet jag inte vad jag gör!

Om någon från min släkt hittar denna dagboken, snälla sök efter mina ledtrådar!

bandet I svart, bandet I grönt och lukten av det som finns I stall

Godnatt dagboken!

Mvh Chloe Mersedec”

Jag fattade inget? vem var Chloe?
och 1870?
Och varför låg det I ridhuset?

Jag måste prata med Rebecka!

Sedan somnade jag.

- Connie!, Rebecka är här!, ropade mamma så ögt så jag vaknade

- Mm, va? jaha!, ropade jag med nyvaken röst

Jag hörde Rebecka komma upp till mitt rum.
- hej! hur är det med ditt huvud?, sa rebecka
- Bra, men det värker lite.
Rebecka gav ett leende.
- Jo Rebecka?, vad var det för byggnad som låg vid ridhuset innan det byggdes?
- Ja du… det var en bra fråga!, jag har för mig att det var ett mejeri? eller nej! ett lantställe var det ju!
Min gammel mormor brukade hälsa på dem för länge sedan!
Jag tror dem hette Lianna Larsson, Per och så hade dem en dotter!

- Vad hette dottern?
- Ja, det vet jag inte riktigt, men hon gick bort ganska tidigt
- varför?
- haha, åh Connie det vet jag inte heller!, men jag hörde en massa om dem från min mamma och mormor!

- Lever din gammla mormor?
- åh gud nej nej!

hon föddes 1820, hon skulle vara över 100 år!, sa rebecka

Kapitel 3
- Jaha, sa jag
- Men jag måste gå nu, ska hinna mata alla hästar på ridskolan!
- hejdå!, ropade jag efter henne
hmmm, kanske mormor eller morfar vet något?
- Mamma!, skrek jag
- Ja, vad är det gumman?
- Får jag gå till mormor?
- Jadå, men ta på dig varma kläder, det är 4- ute!
- Okej!, skrek jag medans jag rotade I min garderob efter den fluffiga Tröjan jag gillar.

Efter att jag hittade den så tog jag på mig mjukis byxor och vinterstövlar.
Jag snodde Elins svarta fluff jacka för att den var mycket varmare och gosigare än min.
Jag öppnade ytterdören och började gå mot radhusen I norr.
Jag hade lappen I min jackficka utifall att hon ville läsa den.
Tillslut kom jag till radhus nummer 2 där mormor och morfar bodde.
Jag gick grusgången bort till dörren och plingade på dörr klockan.
Tilslut öppnade mormor dörren.
- Hej connie!, vad gör du här då?,sa mrmor med ett varm leende
- Jo jag undrade en grej, sa jag
- Jo kom´in så gör jag varm choklad så får du berätta!, sa mormor!
Jag gick in I halen och hängde av mig jackan och drog av skorna och satte dem fint I en hög.
Mormor stod och fixade varm choklad till oss medans jag satte mig ner I vardags rummet och väntade.
- Sådär ja!, vill du ha grädde till chokladen?, ropade mormor ifrån köket
- nej tack det är lugnt, ropade jag tillbaka
Efter en minut så kom mormor med två kaffe glas med varm choklad I.
- så vad ville du veta?, frågade mormor medans hon satte sig ner på soffan
- Läs detta…, sa jag tyst
Mormor snokade igenom pappret flera gånger.
- Vart hittade du denna?, frågade mormor
- Vid ridhuset, svarade jag

- Jo, det är såhär att Chloes mamma omkom I en rid olycka, hon fördes in till sjukhuset och innan Chloes mamma Lianna dog så berättade hon en hemlighet som alla I byn ville veta.
Speciellt hennes moster.
En dag så tvingade mostern som heter Dina Chloe att berätta vad hon visste.
När Chloe vägrade så tog Dina dagboken och kastade in I elden.
Chloe blev så ledsen att hon tog alla hennes mammas saker, gömde dem och sedan red hon iväg med sin häst.
Ingen vet säkert vad hon tog vägen men vissa säger att hon dog I sorgen som hennes hjärta hade bärt på.

- wow, hur vet du allt detta?, frågade jag helt som förstenad
- Jo, min mamma berättade allt för mig
- Men.. Vem är arvingen och vem ska följa ledtrådarna?
- Åh det vet jag inte vännen, men jag är rä…., då avbröts mormor med att telefonen ringde.
- Ja hallå det är Vivianne Calianne?… åh vi kommer, sa mormor
Mormor la på och tittade på mig.
- Vi måste åka..
- Vart?, sa jag
- Till sjukhuset!
- Morfar… åh nej!, sa jag och började klä på mig.
Mormor hade redan startat bilen och jag satte mig I den.

När vi var framme så sprang ja mot morfars rum.
- Morfar!, skrek jag till honom
- Hej Connie!, det var ett tag sedan, sa han och skrattade
- Ben, Mersedec historien, Connie vill höra mer om den, sa mormor och log
- Men.. Morfar mår du bättre nu, frågade jag
- Jadå!, jag ville bara att ni skulle komma!, sa morfar belåtet
- Juste! Historien, Mersedecs hus var vid ridskolan ungefär. Vivianne?, har hon hört om familjen?
- Ja… det har hon, sa mormor
- Okej bra! Joo när Chloe hade rymt så blev hennes pappa Per så arg på mostern så han flyttade, men inte hjälpte det honom!, när han var ute och gick så hittade han en lapp och la den I ladan vid deras gamla hus.

Han ville aldrig mer se deras hus, så han eldade upp det.
Men ur branden kom en tjej som red på en häst.
Hon galopperade mot per och tittade in I hans ögon.
Hon såg precis ut som Chloe.
- ja nu är det dags för er att åka!, sa morfar
- men åååh!, sa jag

Den natten drömde jag om en flicka som stod där I nattlinne och sa
-”Hitta mig, hitta hemligheten.”
Jag vaknade upp med ett ryck!